Jag har ont i halsen, jätteont i halsen och tröttheten bara pulserar i tinningarna. Men jobbet gick ok. Eller, jag var inte på mitt bästa humör, men det behöver man väl inte alltid vara?

Jag tänkte när mina kollegor satt och pratade att det vore trevligt att ha någon att komma hem till. I nästa stund hann jag tänka att det är bättre att komma hem till katten än till fel person. Ibland tänker jag att det kanske går att träffa någon sådär lite löst för att slippa den där dumma ensamheten som ibland smyger sig på, bara för att inse att sånt absolut inte funkar för mig. Det är allt eller inget, svart eller vitt- och i just den frågan måste det nog få vara så.

Det är ändå både störigt och jobbigt; det har gått lång tid nu sedan det förra tog slut. Och jag börjar tvivla på att det nånsin kommer att ske igen; det där magiska. För det går ju aldrig att veta... Jag menar det finns ju ingenting som säger ATT det kommer att bli så; att jag kommer att träffa nån som berör så mycket. Äh, det blir babbel, och egentligen borde jag lösenordsskydda det här inlägget, men jag tänker inte göra det.Nästa blir skyddat däremot ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När man tänker farligt och lever ut det...

Snälla snälla låt min magkänsla ha fel. Jag vet inte hur jag skulle tackla det. ...

Har aldrig aldrig varit så glad över att få besök av tant röd. ...

Nu var det ett tag sedan. Det finns såmångs saker som stör mig just nu. Måste skriva ner dem innan jag blir galen. Jag vantrivs med att vara föräldraledig just nu. Hjärnan orkar liksom inte arbeta på lågvarv längre. Tålamodet har gått och dött. ...

Tittade som så många andra på inställningen i fredags. Lyssnade på talet och grinade. Har varit som besatt av CNN under helgen. Såg talet från CIA igår, grinade igen. USAs nye president är en maktgalen fascist som inte kan ett skit om politik. Som...