Jag är dramatisk när jag skriver. Texterna får alltid ge liv åt min starkt introverta personlighet ( ca 50%, det är sant). Vi ska inte separera. Jag skrev i affekt. Djungeltrumman går och spelar i fel tonart.

Jag tycker allt känns bättre. Vi är bättre. Men jag är tröttare än allt helvete på jorden. Och kroppen känns konstig.
Och nej. Jag är inte gravid. Det var min första tanke också. Men nej.

Men jag ska byta jobb. Det ni! Fast min chef vet inte det ännu så jag ska va tyst om det.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När man tänker farligt och lever ut det...

Snälla snälla låt min magkänsla ha fel. Jag vet inte hur jag skulle tackla det. ...

Har aldrig aldrig varit så glad över att få besök av tant röd. ...

Nu var det ett tag sedan. Det finns såmångs saker som stör mig just nu. Måste skriva ner dem innan jag blir galen. Jag vantrivs med att vara föräldraledig just nu. Hjärnan orkar liksom inte arbeta på lågvarv längre. Tålamodet har gått och dött. ...

Tittade som så många andra på inställningen i fredags. Lyssnade på talet och grinade. Har varit som besatt av CNN under helgen. Såg talet från CIA igår, grinade igen. USAs nye president är en maktgalen fascist som inte kan ett skit om politik. Som...