Jag lyfte ansiktet mot solen och slöt ögonen. Det varma gula vårljuset färgades rött bakom mina ögonlock. Den ljuvaste musiken spelade i mina öron och fyllde varenda milimeter av min kropp med små kolsyrebubblor. En välbekant värme spred sig i min kropp; låt mig introducera den som l y c k a. Jag har vetat länge att du valt mig. Nu känner jag att jag har valt dig, trots dina brister. Och trots mina brister.

Jag vill bära dig på mina axlar när du inte orkar gå, svepa bort dina osäkra tankar med min nyfunna förmåga att se lite ljusare på livet. Lyfta dig när du stampar på marken, när du inte orkar.

Jag vill bära kärleken på det sätt som den bär mig; högt och med styrka.