Det finns pandis och kotte- som är i en liga för sig.

Familj.

Och sen finns det de andra. The extended family. De som jag har valt. Jag älskar dem, såklart.

Jag har en i Stockholm, två i Sundsvall och en här. Hur jag än pusslar finns det flest hemma. Sådana man bara kan andas med. När jag inte behöver pausa, tänka eller byta om.

Hur jag än vänder och vrider på det saknar jag någon. Och älskar alla.

Och hur jag än vrider och vänder på det så längtar jag hem. Och ändå inte.

"Är ni systrar"- frågade han idag?
Nej. Men ibland önskar jag det. För jag vill att det ska vara lika självklart om vi flyttar. Efter allt detta- för att vara närmast. ???.