Så kommer det väntade bakslaget. Det som alltid kommer när känslorna inte riktigt hänger med. De sista dagarna på resan längtade jag hem mest pga den enorma trötthet som jag upplevde.

Nu känns det som allt gått för fort, som att jag inte han. Njuta ordentligt. Saknar redan människorna och inser att det kommer ta lång tid innan vi kan åka igen. Och i dagens obehagliga situation med terrorism känns det oklart hur resemöjligheterna kommer se ut i framtiden.

Känner mig ledsen och skulle behöva göra något roligt. Helt enkelt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När man tänker farligt och lever ut det...

Snälla snälla låt min magkänsla ha fel. Jag vet inte hur jag skulle tackla det. ...

Har aldrig aldrig varit så glad över att få besök av tant röd. ...

Nu var det ett tag sedan. Det finns såmångs saker som stör mig just nu. Måste skriva ner dem innan jag blir galen. Jag vantrivs med att vara föräldraledig just nu. Hjärnan orkar liksom inte arbeta på lågvarv längre. Tålamodet har gått och dött. ...

Tittade som så många andra på inställningen i fredags. Lyssnade på talet och grinade. Har varit som besatt av CNN under helgen. Såg talet från CIA igår, grinade igen. USAs nye president är en maktgalen fascist som inte kan ett skit om politik. Som...