I fredags tog det 85 minuter för mig att ta mig ur sängen pga foglossningen och smärtan. Allt hade liksom låst sig. Så ljuvligt alltså.

Jag orkar inte läsa om all skit som händer i världen längre.
Orkar inte läsa om IS och terrorism. Orkar inte läsa om alla flyktingar. Om alla våldtäkter. Alla som blir ihjälskjutna. Jag har för längesedan tröttnat på vänsterregeringens sätt att hantera flyktingkrisen. Det är fruktansvärt för de människor som flyr. Men Sverige kan inte ensamt agera. Nu ändrar Tyskland sina lagar och fler kommer söka sig till Sverige. Det känns inte rimligt längre. Det spelar ingen roll att våra hjärtan blöder och att vi helst skulle rädda hela världen.

Jag är inte rasist. Inte sverigedemokrat. Inte ens främlingsfientlig men när vi inte kan ta emot eller integrera alla de som kommer tycker jag inte det är rimligt att ta emot samma volymer som vi gör. Det är så dubbelt och svårt. Att minska invandringen och samtidigt hjälpa blir såklart svårt. Men att hjälpa alla är samtidigt omöjligt.

Hur tänker ni?