Jag är otydlig, vilket är något nytt för mig. Jag förstår om människor omkring mig uppfattar mig som undvikande, konturlös, vag. Jag har tappat bort min egen form och famlar i mörker efter att hitta igen mig själv. Måste känna på varje sak, tänka efter före. Jag blir nervös och orolig av att låta människor komma nära och jag beter mig helt enkelt otydligt.

Det var så markant idag. Jag ville vara glad och rolig men det var för svårt. Jag visste inte vilket ben jag skulle stå på, inte hur jag skulle bete mig. Jag tror personen jag var med tyckte det var lite märkligt och jag kände en olust inför att inte veta hur jag skulle agera.

Ändå vet jag ju nånstans så himla väl vem jag är. Och kanske är det okej att vara otydlig ett tag.  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När man tänker farligt och lever ut det...

Snälla snälla låt min magkänsla ha fel. Jag vet inte hur jag skulle tackla det. ...

Har aldrig aldrig varit så glad över att få besök av tant röd. ...

Nu var det ett tag sedan. Det finns såmångs saker som stör mig just nu. Måste skriva ner dem innan jag blir galen. Jag vantrivs med att vara föräldraledig just nu. Hjärnan orkar liksom inte arbeta på lågvarv längre. Tålamodet har gått och dött. ...

Tittade som så många andra på inställningen i fredags. Lyssnade på talet och grinade. Har varit som besatt av CNN under helgen. Såg talet från CIA igår, grinade igen. USAs nye president är en maktgalen fascist som inte kan ett skit om politik. Som...