Det finns inget jag går igång mer på än orättvisor. Så har det alltid varit och kommer alltid förbli. På slutet har jag tvivlat mycket på mig själv, det finns delar i min personlighet som jag önskar kunde försvinna, och jag jobbar verkligen på att försöka förminska dem- men de försvinner ju inte över en natt.

Men igår klev det stora monstret på för hårt. Och jag reagerade på fel saker och gick kanske lite i försvar. Men helt ärligt- hon skulle bara veta. Man ska inte tro att man vet så jävla mycket om folk och deras relationer- det är faktiskt livsfarligt.

Men det förvånar mig över att hon är ignorant och inte ser att hon gör skillnad. Jag börjar fundera över exakt när man ska känna sig mobbad på en arbetsplats och kontakta facket. Att ifrågasätta att någon skrattar tycker jag är konstigt. Att hela tiden ifrågasätta personligheten och aldrig jobbet känns inte helt rätt.

För jag tänker lite så här. om jag är en så gräslig människa som hon säger och måste ändra på hela min personlighet för att passa in- så är det nog bättre att byta jobb. Samtidigt blir jag frustrerad, för jag gillar mitt jobb. Men jag gillar inte henne och hennes svågerpolitik, falskheten och faktiskt den kompletta ignoransen.

Så hur går det i mitt gåsande? Riktigt dåligt skulle man kunna säga.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När man tänker farligt och lever ut det...

Snälla snälla låt min magkänsla ha fel. Jag vet inte hur jag skulle tackla det. ...

Har aldrig aldrig varit så glad över att få besök av tant röd. ...

Nu var det ett tag sedan. Det finns såmångs saker som stör mig just nu. Måste skriva ner dem innan jag blir galen. Jag vantrivs med att vara föräldraledig just nu. Hjärnan orkar liksom inte arbeta på lågvarv längre. Tålamodet har gått och dött. ...

Tittade som så många andra på inställningen i fredags. Lyssnade på talet och grinade. Har varit som besatt av CNN under helgen. Såg talet från CIA igår, grinade igen. USAs nye president är en maktgalen fascist som inte kan ett skit om politik. Som...