Det är ändå fint; att min sambo inte kan slita ögonen från min kropp trots att jag har flera kilo kvar sedan graviditet och amning.

Jag längtar efter min kisse. Den är 27 mil bort.

Vad är detta för rävgift? Jag är tröttare än tröttast, mår illa, har fått foglossning igen, brösten sväller och spänner och magen är helt psycho. Dessutom är den sexlust jag haft som bortblåst och jag har ett jävla humör. Detta känns ovärt.

Nu kommer jag få skit, jag bryr mig inte.

Jag älskar feminister, smarta sådana; män som kvinnor. Jag tycker Gudrun Schyman är ett geni och tycker folk som avfärdar feminism som "en manshatande lära" är idioter.

Men. Radikalfeminister alltså. Vilket helvetes jävla pack. De har ju samma idiotiska åsikter som sverigedemokrater och andra i mitt tycke idioter. Män är dumma i huvudet och barn ska tydligen alltid skyddas från sina föräldrar. Jag lyssnade på "valfestival" i P3 igår där en vänstervriden radikalfeminist debatterade mot en feminist mer åt höger. Den här bruden retade gallfeber på mig så pass att jag blev tvungen att skriva ett mail till P3. Jag skäms faktiskt. Måste dessa smutskasta feminismens namn?

"Barn förtjänar också integritet och föräldrar har inte rätt att beröva barnen frihet". Men för i hela jävla helvete, har du läsa barnkonventionen människa? Vet hon ens vad det innebär att vara förmyndare åt ett barn? Det ansvar som medföljer. Den kärlek alla normalfungerande föräldrar känner till sina barn? "För varje utsatt barn som skyddas är det värt det". Precis som att ett barn förstår konsekvenstänkande. Fyfan i hela helvete. Jag blir så galet provocerad.

När det sedan debatterades som samhällsstrukturer menade samma brud att individen formar individen och samhället inte spelar roll. Men staten bör ge fan i att toppstyra.

Suck, pust och stön.

Nä, jag gillar inte heller KDs politik, jag håller inte med Göran Hägglund. Men att påstå nåt så urbota korkat?! Äh, jag orkar inte ens.

Ibland önskar jag att jag läst statsvetenskap. Att jag hade större insikt i hur det stora politiska havet fungerar, eller att jag åtminstone skaffat mig en journalistutbildning och fick skriva debattartiklar själv. Eller ägnat mig åt politik för den delen.

Det finns för många ignoranta dumskallar. Människan vägrade diskutera med mig för jag tyckte att hon hade en sjuk åsikt.

Väx upp.

Jag längtar efter att resa.
En mer stabil ekonomisk tillvaro.
Att göra något annat.

Jag längtar efter att lära mig nya saker.
Köpa ett hus.
Förlova mig.

Jag längtar efter att träffa min syster.
Se pandis växa upp.
Skaffa ett till barn.

Jag längtar efter att bli bättre på att inte älta.
Bli en bättre människa.
Vara en bättre förebild.

Jag längtar efter framtiden.

Jag har så mycket att skriva om.

Tankar.
Känslor.
Händelser.
Insändare.
Krönikor.

Men jag får inte riktigt fram orden.