Jaha. Var och kollade både bebisen och tappen igår igen. Bebisen växer precis som den ska och verkade väga kring 1,8 kg nu. Det känns otroligt skönt att veta att barnet inte är tillväxthämmat om det nu absolut ska komma ut tidigt. Tappen var dock lite kortare än vid senaste mätning. Dock inte mkt. Jag hade ju hoppats att den kanske tom skulle ha växt på sig lite men icket.

Inväntar helgen för att gå in i vecka 33 och sedan får jag försöka göra allt i min makt för att hålla till vecka 35. Om barnet är kvar i magen i 2,5 veckor till kommer det inte att kännas panikartad längre, även om jag såklart helst skulle slippa neo. Nu är det bara att gilla läget.

Det sorgligaste är väl att vi egentligen vill ha tre barn, men jag känner mig väldigt tveksam till det just nu. Tydligen är min kropp inte optimalt byggd för att hålla bebisarna inne så länge. Kan inte gräva ner mig för det. Ikväll ska jag göda dubbelhakan ytterligare med restaurangbesök samt biobesök. Dvs jag ska ta bilen mellan olika ställen och sedan sitta still :)

Det ser ut som ett bombnedslag i hela huset och vi är verkligen inte färdiga för bebisankomst. Men det gäller att c h i l l a.
Bara den som känner mig väl kan förstå hur f r u k t a n s v ä r t svårt det är för mig. Jag är inte en chillande människa. Någonsin. Antar att någon gång ska vara den första.