Jag är inte på topp nu alltså. Ryggen gör satans ont och på kvällarna gör sig foglossningen påmind rejält. Sedan är det allt det andra som oroar mig så jag drömme mardrömmar- trots att jag inte borde. Tur min sambo står ut med mig.

Idag tog vi en långprommis runt Nydalasjön och sedan grillade vi korv. Detta trots mitt urusla humör. Nu har det varit grinkalas här en stund och jag ska försöka rycka upp mig och tänka lite positivt men fan vad långt inne det sitter ibland.

Vissa stunder känner jag knappt av det medan smärtan andra stunder är helt outhärdlig. Värst är det på kvällarna när mitt högra höftparti ofta väljer att låsa sig i diverse lägen. Har rejält ryggont också, även det mest på höger sida, som inte underlättar. Det jobbigaste av allt är de nattliga toalettbesöken. Imorse höll jag allvarligt på att kissa ner mig för att jag inte tog mig upp. Det är säkert inte den värsta smärtan (typ rejäl tandvärk är värre) men den försvinner ju aldrig helt och är besvärande på så sätt att det förhinder mig att röra mig normalt.

Ibland när jag rör mig i hastigt läge och smärtan är som värst tåras ögonen. Jag hoppas verkligen det försvinner när bebis kommer ut.

Graviditet- inte så rosaskimrande som man tror. Åtminstone inte för mig.